|
Ullevi - från dåtid till nutid
Arenan invigdes 1958 och ritades av arkitekterna Sten
Samuelsson (1926 - 2002) och den tyskfödde Fritz Jaenecke. Inför VM i
friidrott 1995 byggdes arenan ut till sin nuvarande kapacitet med 43 000
sittplatser vid sportevenemang och totalt 60 000 platser vid musikevenemang
(varav 25 000 står på gräsmattan).
Namnet Ullevi betyder ungefär ”Ulls egendom/tempel” och
härstammar från ”spelens och lekens gud” i den fornnordiska mytologin, Ull.
Året var 1958, fotbolls-VM spelades i Sverige och den
blivande fotbollslegenden Pelé gjorde sin internationella debut på Ullevi.
17-årige Pelé blev också världsmästare med sitt Brasilien efter finalvinst
mot Sverige. Den nybyggda Ulleviarenan fick i och med fotbolls-VM bästa
tänkbara start och det blev också inledningen på en fantastisk
evenemangshistoria där mängder av evenemang med stor variation ägt rum.
Fotboll, boxning, speedway, skridsko, ishockey, friidrott, bilsport,
skidåkning samt musikevenemang har ägt rum på yppersta toppnivå.
Vid en historisk återblick kan vi konstatera att Ullevi-eran sedan 1958 kan
indelas i fyra perioder där varje period har sin egen speciella prägel.
1958 –1971
Perioden mellan 1958 och 1971 var mycket framgångsrik med ett oerhört
varierat utbud och stora åskådartal. Invigningsmatchen mellan
Göteborgsalliansen (IFK Göteborg, ÖIS, GAIS???) och Svenska landslaget (2 -
2, Gunnar Gren blev Ullevis första målskytt) följt av fotbolls-VM:s sju
matcher placerade omedelbart Ullevi på arenornas världskarta.
Denna period innehöll också boxning på högsta nivå där
Ingemar Johansson inför 53 000 åskådare besegrade Eddie Machen och lade
grunden för de kommande VM-matcherna mot Floyd Pattersson.
Allsvensk fotboll hade betydande publiksiffror, och ett stort antal
internationella mästerskap i speedway, skridsko och friidrott ägde rum.
Friidrottens stora entré på arenan skedde den 28 augusti 1958 då Herb
Elliott sprang 1 500 meter på nya världsrekordtiden 3.36.00.
Göteborgslaget Västra Frölunda blev för första gången svenska mästare i
ishockey på Ullevi 1965.
1972 – 1981
Perioden mellan 1972 och 1981 blev publikmässigt den svagaste perioden.
Ishockeyn hade flyttat till inomhusarenan Frölundaborg och de allsvenska
göteborgsklubbarna tillbringade flera år i lägre divisioner (med undantag
för IFK Göteborg som blev svenska mästare 1969). Skridskosporten attraherade
inte längre de stora åskådarmassorna och friidrotten flyttade till arenor
med moderna allvädersbanor. Dessutom spelades bara ett fåtal viktiga
landskamper på Ullevi under dessa år.
Annars var det mest positiva under perioden att Ullevi stod som värd för
fyra VM-finaler i speedway. Toppåret var 1974 då svenska Anders Michanek
blev världsmästare inför 38 000 åskådare. Ett nytt svenskt publikrekord för
speedway.
1982 – 1991
Perioden mellan 1982 och 1991 har förmodligen haft störst betydelse för
arenans framtid. Internationell klubbfotboll tog på allvar steget in på
Ullevi i samband med IFK Göteborgs två segrar i UEFA-cupen 1982 och 1987.
De stora musikgalorna gjorde också entré med Rolling
Stones, David Bowie, Bob Dylan och Bruce Springsteen. Tyvärr höll inte
arenan för påfrestningarna vid Bruce Springsteens båda konserter 1985 och
galorna fick under ett antal år flyttas till Eriksbergs varvsområde. Efter
en omfattande grundförstärkning kunde Pink Floyd 1994 återinviga Ullevi som
konsertarena. Därefter har många av världens största artister besökt Ullevi.
Under 80-talet introducerades också Supercross på
arenan. Mellan 1984 och 1992 kördes nio supercrosstävlingar.
Mot slutet av 80-talet togs viktiga beslut om att
starta en välbehövlig modernisering av Ullevi med en första etapp bestående
av restaurang- och konferenslokaler kombinerat med VIP-läktare för cirka 700
personer. Ombyggnaden var mycket viktig vid ansökningarna om att få
arrangera EM-slutspel i fotboll 1992 samt VM i friidrott 1995. Utan dessa
ombyggnader hade vi med stor säkerhet inte fått ovanstående mästerskap till
Sverige och Göteborg.
De låga publiksiffrorna för nationell fotboll fortsatte
in på 80-talet och fick till följd att de tre alliansklubbarna beslöt sig
för att spela sina seriematcher på Gamla Ullevi. Ett beslut som i praktiken
innebar att arenan förlorade mellan 40 och 50 evenemang varje år.
Denna förändring innebar att Ullevi hädanefter var tvungen att bearbeta den
internationella evenemangsmarknaden allt intensivare. Nu fanns plötsligt
plats för fler och mer komplicerade evenemang, vilket i praktiken också blev
följden.
1992 - nutid
Tiden från 1992 och framåt kan sägas vara starten för ”Ullevi i modern tid”.
EM i fotboll 1992 och VM i friidrott 1995 gav bästa tänkbara start och
arenan kan idag se tillbaka på tio mycket bra evenemangssäsonger.
Inför VM i friidrott 1995 togs ytterligare ett stort
steg för att på ett bättre sätt möta dagens evenemangsarrangörer,
ståplatserna förvandlades till sittplatser och läktarkapaciteten utökades
med cirka 9 000 nya sittplatser. Därmed fick arenan 43 000 sittplatser och
är idag Nordens största arena. Ett garage med plats för 650 bilar anlades
också under arenan.
1990-talet var ett framgångsrikt årtionde för IFK Göteborg som under flera
år hävdade sig mycket bra i Champions League.
Numera spelas också årligen en eller flera
fotbollslandskamper på Ullevi.
På artistsidan såg vi första gången svenska artister fylla arenan (Gyllene
Tider, 2004) och även hårdrocken (AC/DC, 2001) gjorde sitt intåg på arenan.
Friidrottens Finnkamp har sedan 1999 ägt rum på Ullevi inför storpublik och
har förmodligen kommit till Göteborg för att stanna.
Under 2005 kunde vi också glädja oss åt en ny
vintergren på Ullevi – världscupen på längdskidor för sprinters.
Speedwaysporten återkom också tillfälligt med två Grand Prix-tävlingar.
Inför EM i friidrott 2006 har Ullevi Lounge
färdigställts. Restaurangen har plats för 650 gäster och innebär att arenan
är mera komplett för alla typer av evenemang.
Framtidens Ullevi
Framtiden ser ljus ut för arenan och vi kan förvänta oss fortsatta
högtidsstunder i form av världsartister, nationell och internationell idrott
på högsta nivå, internationella mästerskap inom framför allt fotboll och
friidrott, samt förhoppningsvis ett antal evenemang av det mera oväntade
slaget.
|
